Mina vänner, glöm aldrig att gå den där extra milen.
Aldrig.
Jag gjorde en dreamboard i söndags, Den ska fortsätta att fyllas med mina drömmar och mål.
Det är det första jag ser när jag vaknar och det sista jag ser innan jag går och lägger mig.
Det är min påminelse om hur underbart livet faktiskt är.
Jag kan forma mitt liv exakt hur jag vill, jag kan bli det jag vill så länge jag vågar att tro det.
Om jag är något i mina fantasier och drömmar och vågar tro på det, då kommer det att bli så till slut.
Det känns som att det redan börjar hända.
Jag kommer aldrig sluta tro på mig själv.
Det blir verkligen bara lättare med åren.
Jag har aldrig kännt mig så stabil som jag är just nu.
Det är en mäktig känsla.
Och fort har det gått.
Det är som att jag vaknade en morgon och bara fattade grejen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar